Här kommer en exkursionsrapport från sommaren 2001. Den kommer från en krybjörnbärsexkursion som jag, Kjell Georgsson och Nils-Gustafs Nilsson gjorde i Halland den 2/7-01. Min förhoppning är att denna rapport skall stimulera intresset för krypbjörnbär.
/Ulf Ryde

Krypbjörnbärsexkursion i Halland 2/7-2001

Deltagare: Ulf Ryde, Kjell Georgson och Nils-Gustaf Nilsson (t.o.m. lokal nr. 9).
Alla björnbär har belagts, men några av dem är ännu inte kontrollerade (av Anfred Pedersen, Danmark).
Flera lokaler har utelämnats då de ej gav några nya arter (bl.a. 7 lokaler för R. mortensenii i Falkenbergstrakten), eller p.g.a. att vi har kunnat ge något säkert namn på arten.
Koordinater i rikets nät är tagna med GPS (Geodetiskt datum ej angivet. EVJ komm.)

1. Rubus pruinosus.Gullbrandstorp, berghäll. Exakt lokal ges ej då den är fåtalig och växer nära ett hus. Samma art finns rikligare vid Trönninge: Hammarsbjäret i Ö; 13 23 246 - 62 79 996

2. R. allegheniensis. Gullbrandstorp, vägkant 13 11 780 - 62 90 980

3. R. hallandicus: Steninge, Steninge strand på stenmur vid f.d. affären; 4C 9b 24 09.

Arten beskrevs från Söndrum 1888 [LM Neuman, Bot Not (1888)52] och är fortfarande vanligast där. Den har också ett tiotal lokaler i trakten av Steninge och är även funnen på flera andra ställen i Halland och på Söderåsen i Skåne. Den verkar vara på spridning i Halland.

4. R. eluxatus: Steninge, Steninge strand, vid P-platsen till Göstas Café och vid Gamla vägens S-ände; 4C 9b 26 10.

Arten beskrevs från Eftra (St. Stensjö) [LM Neuman, Bot Not (1888)52] och har ett femtontal lokaler i området. Den visar en ovanligt stor variation i trakten och tycks föredra skuggigare lokaler än övriga arter.

5. R. "sordirosanthus": Steninge, Steninge strand, vid Gamla vägens avstängda N-ände; 4C 9b 30 08.
R. sordirosanthus är en lokalart som beskrivits (ogiltigt) just från Steninge strand [Hj Hylander, Bot Not (58)517]. Det är den vanligaste arten i området. Den liknar R. wahlbergii (även om den troligen är närmare släkt med R. norvegicus), men har smalare blad, är mindre filtad på bladundersidan, har vanligen rosa stift, håriga bladöversidor och gleshåriga årsskott. I utpräglad form är den typisk, men det verkar finnas övergångsformer och den kan nog inte säkert skiljas från R wahlbergii-komplexet i ett globalt perspektiv.

6. R. mortensenii: Steninge: Skipås, på V-sidan av landsvägen vid nedfarten till gångvägsundergången; 4C 9b 43 03.
Det är möjligt att denna art (som är den vanligaste i Falkenbergstrakten) avviker från R. mortensenii i övriga landet.
7. R. "cordatiformis": Eftra, Ugglarps kvarn, där bilvägen tar slut, 5C 0b 23 03.
Detta är en lokalart som kallas för R. rosanthus v. cordatiformis i Neumans flora och Thomas Karlssons kärlväxtlista. Neuman har även kallat den för R. eluxatus v. cordatiformis eller bara R. cordatoides, medan Hj. Hylander [manuskript i LD] kallar den för pruinosusformen av R. eluxatus, vilket är en bättre beskrivning. Den liknar R. eluxatus, men är grövre, har mer hår på bladundersidan, bredare och rundare blad (som lind), mörkare rosa blommor med starkt rosa ståndarsträngar, håriga fruktgömmen, samt en rik fruktsättning. Den beskrevs från två vägkanter vid St. Stensjö, några hundra meter söder om denna lokal, men den har visat sig vara den vanligaste arten i trakten av Ugglarp. Den verkar finnas även norrut, t.ex. runt Varberg. Uppgifterna om R. novegicus från Eftra och Steninge i Hallands flora avser R. cordatiformis.
8. R. wahlbergii: Eftra, trevägskorset 150 m NV Örkne; 13 07 068 - 63 05 641.
9. R. camptostachys. Tvååker, vägkant. Exakt lokal ges ej, då arten är mycket ftalig här. Den är känd även från Skummeslöv, men finns ej med i Hallands flora..
10. R. fasciculatus: Släp, Blixered, 700 m NV Jordbro, vid landsvägens S-sida; 12 73 368 - 63 80 859.
11. R. dissimulans (och R. armeniacus): Släp, klippbrant. Exakt lokal ges ej då arten är fåtalig här.
12. R. cyclomorphus: Släp: Bukärr, N om landsvägen; 12 69 508 - 63 83 755
Arten stämmer inte helt överens med beskrivningarna: blommorna, liksom stiften, är vita och inte rosa. Detta är i likhet med det som kallas för R. cyclomorphus i Skåne (t.ex. vid Linnebjär). Den ger ofta intryck av att vara hybriden R caesius x fasciculatus.
12. R. norvegicus: Onsala, Godhem, ett flera hundra m långt bestånd längs vägen förbi huset och S-ut; 12 70 947 - 63 67 570.
Arten avviker distinkt från beskrivningen i SBT [KA Lye & A Pedersen, Svensk Bot. Tidskr. 88(94)317] i det att blommorna är endast mycket svagt rosa (mest i knopp) och stiften ej är rosa.

Vi såg alltså nästan alla Hallands kända krypbjörnbär på denna exkursion. Den ena art som säkert finns i Halland men som vi inte hann med denna exkursion är R. gothicus. Den växer i klibbalskog nära Lagan i Snapparp: Ö Lagastranden, 200 m SSV om Daggehög 13 25 429 - 62 71 326.
R. lagerbergii har uppgivits för Halland, men åtminstone lokalerna i Steninge är baserade på felbestämda R. "cordatiformis". (Erik Ljungstrand lär ha hittat den i Släp sn i år).
R. lamprocaulos har även uppgivits för norra Halland (bl.a. Blixered). Det återstår att se om den finns kvar.

Tillbaka till exkursionslistan